Allt är frid och fröjd i valplådan....
"Visst kan man se lite morsk ut även om man bara är 1 vecka gammal". 2012-05-28
"Så här ser vi ut när vi gäspar - matte säger att våra små tungor är så rosa och söta, samma färg och form som på ett rosenblad". 2012-04-28
"Se så stora vi har blivit redan, trots att vi bara är 6 dagar gamla". 2012-05-27
"så gott att sova på mammas ulliga ben". 2012-05-27
"Vi kan inte se och vi kan inte höra ännu men vi har väldigt gott luktsinne och då använder vi dessa pyttesmå "lakritsnosar" som fungerar alldeles utmärkt redan". 2012-05-27
En liten akrobat i mjölkbaren
2012-05-27
Här kommer nu en liten filmsnutt där ni kan se våra små valpar i mjölkbaren - det är ett väldigt kämpande för att hitta en bra spene och här är det en av de små killarna som slår en volt i sin iver att hitta mammas mjölk. Valparna är 6 dagar gamla på filmen.
Här kommer nu en liten filmsnutt där ni kan se våra små valpar i mjölkbaren - det är ett väldigt kämpande för att hitta en bra spene och här är det en av de små killarna som slår en volt i sin iver att hitta mammas mjölk. Valparna är 6 dagar gamla på filmen.
Nu har de äntligen kommit!!
Ja, då är de äntligen här, 8!! ljuvliga pudelbebisar såg dagens ljus (nåja) den 21 maj.
Det blev 6 flickor och 2 pojkar, alla pigga och fantastiskt fina. Har ordentligt med päls med många, och fina krullor i. Alla är mörka och så småningom får vi se vilka färger det blir.
Natten mellan den 20:e och 21:a maj förberedde sig Lizzy på vad som komma skulle och var ganska orolig hela natten, hässjade och hade svårt att sova. Hon låg i min säng och ville att jag skulle hålla henne sällskap, skulle vara intill mig hela tiden. Så den dagen hon valpade hade både hon och jag en vaknatt bakom oss. Ojoj vad vi var trötta när sedan allt var överståndet.
När så förmiddagen kom den 21 maj var det dags och vår lilla Lizzy gick in i ett "maratonarbete" och födde en ovanligt stor kull.
Allt gick bra med valpningen och Lizzy var enormt duktig. Den förstfödda tjejen var stor och tog lite tid på sig. Faktiskt så lång tid att jag och min speciella "valpningsveterinär" (vilken tur att jag har henne) beslöt att kolla upp Lizzys blodvärden så att det inte var så att hon hade för låg halt av socker och kalk (det gör att värkarbetet inte blir effektivt).
Vi for alltså till veterinären med henne (även om man förstås helst ska undvika det, men både veterinären och jag tyckte att det var befogat). Det var nog bilresan och den lilla promenaden som satte fart på det hela för väl där föddes 1:an, en stor och rejäl tjej.
Eftersom Lizzys värden var O.K beslöt vi att fara hem så att Lizzy skulle få föda hemma i lugn och ro och så blev det. Väl hemma kom nummer 2 så nu var verkligen valpningen igång, SKÖÖNT!
Resten av valparna kom i ganska snabb följd, precis så som det brukar vara. När 7:an var född tog Lizzy en ganska lång paus och då var vi lite osäkra på om det kanske "var slut" men jag tyckte allt att jag kände en valp till och tro det eller ej men så kom också 8:an - den siste lille killen.
Se här så duktig Lizzy var:
11.40 kom 1:an - en rejäl "bamseflicka"
12.15 kom 2.an - en flicka till
12.45 kom 3:an - en flicka till
12.45 kom 4:an - en flicka till - "ojojoj hur många flickor är det egentligen", vi trodde knappt våra ögon
13.42 kom 5:an - här gör första pojken entré, äntligen en liten kille också!!
14.07 kom 6:an - en flicka till
15.08 kom 7:an - en flicka till - vi fick titta två gånger "kan det verkligen vara möjligt med så många tjejer"
17.03 kom 8:an - en pojke, ja något annat hade väl ändå inte varit möjligt??
Lizzy tog en rejäl paus mellan 7:an och 8:an och fick också lite buljong och leverpastej för att stärka sig lite.
Hon var så duktig - passade på att pyssla med sina små mellan varven och med lillmattes och mattes hjälp var alla valparna torra och goa och kunde börja dia alltmedan syskonen var på väg.
Lizzy var otroligt sansad och målmedveten under hela valpningen och vi är så glada för denna glimrande lilla juvel.
När jag nu äntligen har fått tid att skriva här på bloggen är det torsdag den 24 maj och allt är frid och fröjd i valplådan - Lizzy pysslar med sina små och vill inte gå därifrån. Toalettbestyren sköter hon i rasande fart och sedan ska hon snabbt in till bebisarna igen.
Nu har hon börjat slappna av när vi pysslar med dem men i början var hon väldigt observant på våra händer och tittade väldigt noga så att vi inte lyfte någon valp ur lådan.
Vi ska försås inte greja med dem mer än nödvändigt men vissa saker måste vi göra som empelvis att sätta jodopax på navlarna (så att det inte ska bli infekterat) märka dem med nagellack så att vi kan hålla isär dem och så förstås väga dem. Deras vikt ökar precis som den ska.
När jag nu tittar på dem i valplådan är det faktiskt omöjligt att förstå att alla dessa har kunnat få plats i Lizzy.
Lizzys mamma Filippa har också haft stora kullar, 8 respektive 7 valpar. Detta "frögurkesyndrom" är genetiskt betingat och nu ser vi ju att det hela faktiskt har gått i arv. Sedan gör det ju förstås sitt till att pappa Ferdinand är en ung och fertil gosse också.
Sedan valparna föddes har det varit bråda dagar här, det är mycket som ska fixas och den lilla barnaskaran behöver ständig tillsyn nu den första tiden. Det tar en liten stund innan mamman har förstått hur hon ska hantera sin kropp för att inte lägga sig på någon av de små men nu ser jag att Lizzy verkligen har fått in tekniken.
Hon är så smal nu och äntligen får hon plats med rejält med mat i magen! Den sista veckan innan valpningen var en jobbig tid för henne, hon var hungrig men fick knappt plats med någon mat. Då blev det till att äta lite och ofta.
Det är en liten pratsam barnaskara vi har - om mjölken tagit slut i en spene så får vi verkligen höra det, då muttras och stånkas det ordentligt. Likadant om något syskon ligger i vägen för en ledig spene och inte behagar flytta på sig, då är missnöjet uppenbart.
Lizzy är själv ovanligt pratsam, muttrar och grymtar när hon kommunicerar med oss istället för att gnälla som många andra hundar gör - det är riktigt gulligt och det ska bli kul att se om någon av valparna också kommer att göra så. Flera av Lizzys syskon är likadana.
Det ska bli så spännande att få följa denna kullen och se hur de utvecklas och vilka personligheter de har.
Här kommer nu lite bilder på alla små ljuvligheter, håll tillgodo.
Jag ska försöka hinna skriva och lägga in fler bilder och film snart igen.
/Kristina
Så här mysigt hade Lizzy det när valparna var några timmar gamla...
Samma dag som valparna föddes - trött men nöjd Lizzy
Valparna den 21 maj på kvällen - purfärska pudelbebisar
Lizzy har redan hittat stilen; hur man måste vila benet på kanten av valplådan om valparna ska komma åt de bästa spenarna!!
Liten sötnos några timmar gammal
"Vadå inte särskilt snygg" - så här ser man ut om man är pudelbebis 1 dag gammmal och väldigt mätt och trött....
Pudelbebisar uppmärkta och vägda - nu har matte järnkoll, precis som hon vill ha det!
Mums, mjölk är gott, särskilt mammas....
1 dag gamla och har redan kommit på att man kan ha mamma som mjuk och varm madrass...
Det blev 6 flickor och 2 pojkar, alla pigga och fantastiskt fina. Har ordentligt med päls med många, och fina krullor i. Alla är mörka och så småningom får vi se vilka färger det blir.
Natten mellan den 20:e och 21:a maj förberedde sig Lizzy på vad som komma skulle och var ganska orolig hela natten, hässjade och hade svårt att sova. Hon låg i min säng och ville att jag skulle hålla henne sällskap, skulle vara intill mig hela tiden. Så den dagen hon valpade hade både hon och jag en vaknatt bakom oss. Ojoj vad vi var trötta när sedan allt var överståndet.
När så förmiddagen kom den 21 maj var det dags och vår lilla Lizzy gick in i ett "maratonarbete" och födde en ovanligt stor kull.
Allt gick bra med valpningen och Lizzy var enormt duktig. Den förstfödda tjejen var stor och tog lite tid på sig. Faktiskt så lång tid att jag och min speciella "valpningsveterinär" (vilken tur att jag har henne) beslöt att kolla upp Lizzys blodvärden så att det inte var så att hon hade för låg halt av socker och kalk (det gör att värkarbetet inte blir effektivt).
Vi for alltså till veterinären med henne (även om man förstås helst ska undvika det, men både veterinären och jag tyckte att det var befogat). Det var nog bilresan och den lilla promenaden som satte fart på det hela för väl där föddes 1:an, en stor och rejäl tjej.
Eftersom Lizzys värden var O.K beslöt vi att fara hem så att Lizzy skulle få föda hemma i lugn och ro och så blev det. Väl hemma kom nummer 2 så nu var verkligen valpningen igång, SKÖÖNT!
Resten av valparna kom i ganska snabb följd, precis så som det brukar vara. När 7:an var född tog Lizzy en ganska lång paus och då var vi lite osäkra på om det kanske "var slut" men jag tyckte allt att jag kände en valp till och tro det eller ej men så kom också 8:an - den siste lille killen.
Se här så duktig Lizzy var:
11.40 kom 1:an - en rejäl "bamseflicka"
12.15 kom 2.an - en flicka till
12.45 kom 3:an - en flicka till
12.45 kom 4:an - en flicka till - "ojojoj hur många flickor är det egentligen", vi trodde knappt våra ögon
13.42 kom 5:an - här gör första pojken entré, äntligen en liten kille också!!
14.07 kom 6:an - en flicka till
15.08 kom 7:an - en flicka till - vi fick titta två gånger "kan det verkligen vara möjligt med så många tjejer"
17.03 kom 8:an - en pojke, ja något annat hade väl ändå inte varit möjligt??
Lizzy tog en rejäl paus mellan 7:an och 8:an och fick också lite buljong och leverpastej för att stärka sig lite.
Hon var så duktig - passade på att pyssla med sina små mellan varven och med lillmattes och mattes hjälp var alla valparna torra och goa och kunde börja dia alltmedan syskonen var på väg.
Lizzy var otroligt sansad och målmedveten under hela valpningen och vi är så glada för denna glimrande lilla juvel.
När jag nu äntligen har fått tid att skriva här på bloggen är det torsdag den 24 maj och allt är frid och fröjd i valplådan - Lizzy pysslar med sina små och vill inte gå därifrån. Toalettbestyren sköter hon i rasande fart och sedan ska hon snabbt in till bebisarna igen.
Nu har hon börjat slappna av när vi pysslar med dem men i början var hon väldigt observant på våra händer och tittade väldigt noga så att vi inte lyfte någon valp ur lådan.
Vi ska försås inte greja med dem mer än nödvändigt men vissa saker måste vi göra som empelvis att sätta jodopax på navlarna (så att det inte ska bli infekterat) märka dem med nagellack så att vi kan hålla isär dem och så förstås väga dem. Deras vikt ökar precis som den ska.
När jag nu tittar på dem i valplådan är det faktiskt omöjligt att förstå att alla dessa har kunnat få plats i Lizzy.
Lizzys mamma Filippa har också haft stora kullar, 8 respektive 7 valpar. Detta "frögurkesyndrom" är genetiskt betingat och nu ser vi ju att det hela faktiskt har gått i arv. Sedan gör det ju förstås sitt till att pappa Ferdinand är en ung och fertil gosse också.
Sedan valparna föddes har det varit bråda dagar här, det är mycket som ska fixas och den lilla barnaskaran behöver ständig tillsyn nu den första tiden. Det tar en liten stund innan mamman har förstått hur hon ska hantera sin kropp för att inte lägga sig på någon av de små men nu ser jag att Lizzy verkligen har fått in tekniken.
Hon är så smal nu och äntligen får hon plats med rejält med mat i magen! Den sista veckan innan valpningen var en jobbig tid för henne, hon var hungrig men fick knappt plats med någon mat. Då blev det till att äta lite och ofta.
Det är en liten pratsam barnaskara vi har - om mjölken tagit slut i en spene så får vi verkligen höra det, då muttras och stånkas det ordentligt. Likadant om något syskon ligger i vägen för en ledig spene och inte behagar flytta på sig, då är missnöjet uppenbart.
Lizzy är själv ovanligt pratsam, muttrar och grymtar när hon kommunicerar med oss istället för att gnälla som många andra hundar gör - det är riktigt gulligt och det ska bli kul att se om någon av valparna också kommer att göra så. Flera av Lizzys syskon är likadana.
Det ska bli så spännande att få följa denna kullen och se hur de utvecklas och vilka personligheter de har.
Här kommer nu lite bilder på alla små ljuvligheter, håll tillgodo.
Jag ska försöka hinna skriva och lägga in fler bilder och film snart igen.
/Kristina
Så här mysigt hade Lizzy det när valparna var några timmar gamla...
Samma dag som valparna föddes - trött men nöjd Lizzy
Valparna den 21 maj på kvällen - purfärska pudelbebisar
Lizzy har redan hittat stilen; hur man måste vila benet på kanten av valplådan om valparna ska komma åt de bästa spenarna!!
Liten sötnos några timmar gammal
"Vadå inte särskilt snygg" - så här ser man ut om man är pudelbebis 1 dag gammmal och väldigt mätt och trött....
Pudelbebisar uppmärkta och vägda - nu har matte järnkoll, precis som hon vill ha det!
Mums, mjölk är gott, särskilt mammas....
1 dag gamla och har redan kommit på att man kan ha mamma som mjuk och varm madrass...
Inget är som väntans tider......
På denna blogg kommer vi fortlöpande berätta om det fantastiska äventyret som nu ligger framför oss; att få följa C-kullen - Lizzys (Älvlekens Blivande Ballerina) små telningar i hennes första kull.
Hjärtligt välkomna att titta in ni som vill följa vad som händer i valplådan här på Älvlekens kennel!!
Vår lilla Lizzy blir bara rundare och rundare om magen och vi har sedan flera veckor tillbaka verkligen undrat hur många små som gömmer sig därinne....
Om man jämför bilderna från 5 maj och 19 maj kan man se att valpisarna växer vädigt mycket under de två sista veckorna av dräktigheten.
Lizzy har mått väldigt bra under sin dräktighet och har levt ungefär som vanligt med untantag för de senaste 2 veckorna - då har hon velat ta det riktigt lugnt och har mest legat och betraktat oss andra i familjen med ett lite sorgmodigt och "världsfrånvänt" uttryck.
Vi har sedan en vecka tillbaka haft koll på Lizzys temp. för att kunna veta när det är dags.
Idag söndag den 20 maj har Lizzys temp. gått ner ordentligt och detta betyder att valpningen nu är nära förestående.
Det är fantastiskt spännande - men också en aning oroligt förstås.
Allt är nu förberett, valplådan i ordning och allt som kan behövas vid valpningen finns framme och nu håller vi tummarna riktigt hårt för att allt ska gå bra!!
Lizzys valpmage, 19 maj 2012
Nu har de små börjat röra sig så att både vi och framför allt Lizzy känner det. Ibland är det verkligen hålligång, har de partaj därinnne tro, i vilket fall som helst är det så mycket sprattel så att Lizzy tittar undrande mot magen....
Lizzys mage har börjat bli lite större....bilden tagen den 5 maj 2012.
Hjärtligt välkomna att titta in ni som vill följa vad som händer i valplådan här på Älvlekens kennel!!
Vår lilla Lizzy blir bara rundare och rundare om magen och vi har sedan flera veckor tillbaka verkligen undrat hur många små som gömmer sig därinne....
Om man jämför bilderna från 5 maj och 19 maj kan man se att valpisarna växer vädigt mycket under de två sista veckorna av dräktigheten.
Lizzy har mått väldigt bra under sin dräktighet och har levt ungefär som vanligt med untantag för de senaste 2 veckorna - då har hon velat ta det riktigt lugnt och har mest legat och betraktat oss andra i familjen med ett lite sorgmodigt och "världsfrånvänt" uttryck.
Vi har sedan en vecka tillbaka haft koll på Lizzys temp. för att kunna veta när det är dags.
Idag söndag den 20 maj har Lizzys temp. gått ner ordentligt och detta betyder att valpningen nu är nära förestående.
Det är fantastiskt spännande - men också en aning oroligt förstås.
Allt är nu förberett, valplådan i ordning och allt som kan behövas vid valpningen finns framme och nu håller vi tummarna riktigt hårt för att allt ska gå bra!!
Lizzys valpmage, 19 maj 2012
Nu har de små börjat röra sig så att både vi och framför allt Lizzy känner det. Ibland är det verkligen hålligång, har de partaj därinnne tro, i vilket fall som helst är det så mycket sprattel så att Lizzy tittar undrande mot magen....
Lizzys mage har börjat bli lite större....bilden tagen den 5 maj 2012.
